Kåldolmens dag – svensk historia med nya ögon. Het Historia 5

Het Historia är en debattserie i heta historiska ämnen på Historiska museet. Den 30 november bjuder vi in till Kåldolmens dag – svensk historia med nya ögon.

hagerman_maja

Maja Hagerman

Kåldolmens dag synliggör kulturarvets och historiens mångfald genom att återvända till politiskt laddade, etablerade historiska berättelser som exempelvis den om krigarkungen Karl XII, men utifrån ny kunskap och nya perspektiv. Genom föredrag, mat och dryck, musik, dans och interaktiva aktiviteter på Historiska museet kl 11-17 lyfter dagen fram den mångfald av historia och kulturarv som tidigare ofta har fallit bort i nationalromantisk och nationalistiskt färgad historieskrivning. Het Historia under Kåldolmens dag blir en paneldiskussion om varför och framför allt hur man kan återvända till etablerade historiska teman med nya ögon.

ARNSTAD_HENRIK_3

Henrik Arnstad, foto Björn Leijon

Panelen består av fyra personer som på olika sätt har gjort just detta: journalisterna och författarna Maja Hagerman och Henrik Arnstad, museichefen Ted Hesselbom samt Katty Anund Hauptman, projektledare och FoU-ansvarig vid Historiska museet. Som moderator fungerar Petter Hellström, doktorand i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och en av initiativtagarna till Kåldolmens dag.

Det sägs ofta att publiken måste känna igen sig i det som berättas för att en text, film eller museiutställning ska väcka intresse. Men hur ska då de nya perspektiven kunna komma in och ta plats?

ted

Ted Hesselbom

Hur ska vi, utifrån nya vetenskapliga resultat och kunskaper och i en tid när 1800-talets nationalistiska historieskrivning har spelat ut sin roll, på nytt kunna berätta historien om det förflutna i dagspress, i böcker och på museer? Varför är perspektiven viktiga? Vad är det som står på spel? Och vilket motstånd kan man vänta sig?

Detta är några av de frågor som kommer att diskuteras av panelen den 30:e november. Väl mött på Historiska museet!

katty

Katty Anund Hauptman

untitled

Petter Hellström

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vems är vikingen? Het Historia 4

Het Historia är en debattserie i heta historiska ämnen på Historiska museet. Den 24 april bjuder vi in till Vems är vikingen? – en debatt om olika sätt att se på och använda vikingatiden idag. Anmäl dig här.

John Chrispinsson

Moderator John Chrispinsson, är journalist och författare med stort historiskt intresse.

I panelen LG Nilsson, producent och VD för Vikingaliv AB, arkeologen och författaren Anna Lihammer, Magnus Alkarp, journalist, arkeolog och författare, rådsgoden Martin Domeij från Samfundet Forn Sed Sverige, samt Gunnar Andersson, vikingatidsspecialist på Historiska museet.

Diskussionen kommer att handla om nya och gamla perspektiv på vikingatiden och om hur vikingar och vikingatid används.

LG Nilsson

LG Nilsson är författare, producent, projektledare och leder utvecklingen av ett vikingacenter på Djurgården i Stockholm.

Den kommersiella satsningen Vikingaliv byggs runt en temabaserad ”amusement ride” där man rör sig genom ett antal scener baserade på vikingatid och ska börja byggas våren 2012. Projektets kompetens och vetenskapliga kvalitet garanteras av ett samarbete med Dick Harrisson.

 

Anna Lihammer

Anna Lihammer är arkeolog och författare. Hon kommer hösten 2012 ut med boken ”Vikingatidens härskare” på förlaget Historiska media. Boken gör upp med ett antal gamla myter om vikingatiden och för fram tidsperiodens historiska, kulturella och mänskliga komplexitet.

Hennes doktorsavhandling kritiserade arkeologins behandling av vikingatid och riksbildning samt ett nationalistiskt historiebruk.

 

Magnus Alkarp

Magnus Alkarp är arkeolog, journalist och dramatiker. Han skrev sin doktorsavhandling om den historiska användningen av Gamla Uppsala och är just nu aktuell med pjäsen 4 dagar i april på Uppsala stadsteater. Magnus har engagerat sig emot planerna på en upplevelsepark med vikingatema i Fullerö norr om Uppsala, det så kallade Fullerö park.

Martin Domeij är rådsgode i Samfundet Forn Sed (före detta Sveriges Asatrosamfund) som är ett registrerat trossamfund sedan 2007.

Martin Domeij

Samfundet syftar till att göra forn sed till ett levande andligt alternativ för människor i samtiden. Syftet är inte att återskapa en forntida religion så som den såg ut för 1000 år sedan utan man arbetar för att utveckla seden som ett andligt uttryck anpassat till dagens samhälle genom att hålla blot och andra ceremonier.

Gunnar Andersson är arkeolog och vikingatidsspecialist på Historiska museet. Han är just nu sakkunnig för utställningsprojektet ”We call them Vikings” som är en internationell vandringsutställning.

Gunnar Andersson

Den ska berätta om vikingatiden på nya sätt och öppnar i Holland i maj. Gunnar har skrivit en avhandling om den sena vikingatidens gravspråk.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Heliga mammor, dubbla pappor och andra föräldrar. Het Historia 3

Margareta Gynning

Het Historia är en debattserie i heta historiska ämnen på Historiska museet. Den 21 februari bjuder vi in till Heliga mammor, dubbla pappor och andra föräldrar – en debatt om föräldraskap i historien och idag. Tillfället är i samverkan med JÄMUS-projektet om jämställdhet vid museer.

Moderskapet har sällan varit så hett som idag med den pågående offentliga uppgörelsen kring synen på ”supermamman” Anna Wahlgren. Är det extra känsligt och intressant när en mammas gloria faller?

Elise Claeson

Jesus mamma Maria är en av världens mest kända mammor och hon kallas för helig. Är alla andra, vanliga mammor också heliga? Är moderskapet heligare än andra föräldraskap? Vad får det i så fall för konsekvenser för pappor?

Hur kan essentialistiska och konstruktivistiska perspektiv påverka föräldraskapet när det finns dubbla mammor och pappor?

Het Historia och JÄMUS välkomnar en het debatt i ett brännande ämne med följande panel och moderator:

Annika Hamrud

Margareta Gynning, utställningskommissarie/1:e intendent vid Nationalmuseum. Margareta har bland annat gjort utställningarna Handgjort och Konstnärspar.

Elise Claeson, debattör och skribent, bland annat på Aftonbladet och Newsmill. Elise är författare till boken mamma@home – det moderlösa samhället.

Annika Hamrud, frilansjournalist och författare. Annika har bland annat skrivit boken Queerkids och deras föräldrar.

Lars Jalmert

Lars Jalmert, mansforskare, professor emeritus. Lars har bland annat skrivit Bra pappor – om vårdnadshavande pappor och mammor och Små barns sociala utveckling – en granskning av forskning om spädbarn, mammor, pappor, könsroller och daghem.

Anna-Klara Bratt

Moderator är Anna-Klara Bratt, debattör och journalist. Anna-Klara är chefredaktör och ansvarig utgivare för nättidningen Feministiskt perspektiv.

Anmälan sker via denna länk. Välkomna!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Het Historia podcast

Bild av Collean AF Venable på Flickr licensierad CC BY-SA 2.0

Nu fortsätter Het Historia med nya tillfällen under våren. Reservera redan nu den 21 februari och den 17 april i almanackan. I februari blir fokus genus och i april preliminärt vikingar.

Missade du den spännande diskussionen om Främlingsfientlighet och kulturarv i november? Eller vill du helt enkelt höra Lisa Bjurwald, Mattias Gardell, Maria Jansén, Ivar Arpi, Qaisar Mahmood och Anna Furumark igen? Vi har gjort en podcast som du kan ladda ner ifrån den här sidan.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Främlingsfientlighet och kulturarv. Het Historia 2

Het Historia är en debattserie i heta historiska ämnen på Historiska museet. Het Historia om Främlingsfientlighet och kulturarv hölls den 22 november 2011.

Lisa Bjurwald

I panelen journalisten och författaren Lisa Bjurwald, religionshistorikern Mattias Gardell, museichefen Maria Jansén, journalisten Ivar Arpi samt författaren och enhetschefen på Riksantikvarieämbetet Qaisar Mahmood. Moderator: Anna Furumark, projektledare för satsningen ”Norm, Nation, Kultur”.

Diskussionen kommer att handla om hur kulturarv och historia används av de främlingsfientliga rörelserna och om hur institutioner och specialister kan bemöta detta.

Mattias Gardell

Dessutom om vilken roll det institutionella kulturarvets eget arv av nationalism och rasism kan spela i sammanhanget och om hur institutionernas mångfaldsutveckling kan stärkas.

Lisa Bjurwald har skrivit boken Europas skam – rasister på frammarch och arbetat flera år i redaktionen för Expo. Nu är hon redaktör på Medievärlden samt frilansskribent.

Mattias Gardell är professor i religionshistoria i Uppsala. Han är bland annat författare till boken Islamofobi.

Maria Jansén

Maria Jansén är chef för Östergötlands museum. Under 2011 hade museet utställningen Kan svenskheten ta slut? producerad av Regionmuseet i Kristianstad.

Qaisar Mahmood är enhetschef för kulturarv vid RAÄ och författare till Small, medium eller large? om integration och mångfald. Under 2012 kommer en ny bok om svenskhet ut.

Ivar Arpi är statsvetare, frilansskribent och bloggare. Just nu ledarskribent på Liberala nyhetsbyrån. Han har skrivit om kulturarv och museer samt om kulturpolitik.

Qaisar Mahmood

Anna Furumark projektleder just nu satsningen Norm, Nation, Kultur vid Örebro länsmuseum som belyser processer kring kultur och kulturarv. Teman är historiebruk, metodutveckling, regional och interregional samverkan samt kunskapsprocesser med nya perspektiv. Projektet arrangerade seminarier i Almedalen 2011. Anna har tidigare arbetat med hembygdsrörelsens stora mångfaldsprojekt.

Ivar Arpi och Anna Furumark

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Mänskliga kvarlevor på museum. Het Historia 1

Het Historia om mänskliga kvarlevor hölls den 27 september och spelades in av SVT. Du kan se det på UR Play.

Het Historia
är en ny debattserie i heta historiska ämnen på Historiska museet. Den 27 september handlar det om mänskliga kvarlevor. I panelen bioetikern Malin Masterton, arkeologen Åsa M Larsson, journalisten Niklas Orrenius, generaldirektören Katri Linna och museichefen Anders Björklund. Moderator: Fredrik Svanberg, forskningschef på Historiska museet. Boka din plats via denna länk.

Malin Masterton

Varifrån kommer de tusentals lämningarna av döda människor i svenska museer? Vilken är deras historia av insamling och användning? Vem bestämmer över dem och vad kan man göra med dem? Ska de arkiveras, ställas ut, forskas på eller återbegravas?

Många av de insamlade människorna och människodelarna kommer från arkeologiska utgrävningar och bara Historiska museet i Stockholm har fler än tjugo tusen utgrävda individer. Men det finns också en annan slags lämningar.

Niklas Orrenius

De gamla anatomiska universitetssamlingarna innehåller mäniskolämningar som samlats annorlunda; vid etnografiska och arkeologiska expeditioner i andra länder och bland samerna samt vid preparering i samband med medicinsk forskning. Vid dissektioner sparades delar av kroppar som samlingsobjekt.

Samlingarna från Lund, Uppsala och Karolinska institutet i Stockholm finns nu i museimagasin på historiska museer i Lund och Stockholm samt på museum Gustavianum i Uppsala sedan de tappat sin relevans för anatomin.

Åsa M Larsson

Samlingen i Uppsala, den största av de svenska, innehöll enligt sina bevarade kataloger som mest knappt sju tusen objekt. Alla dessa var inte mänskliga kvarlevor, där fanns också gipsavgjutningar, modeller och diverse djur, men man kan räkna med att det fanns delar av mellan tre och fyra tusen människor. Samlingen tillkom i huvudsak mellan 1850 och 1920 och de flesta individerna kom från arkeologin. Ny forskning visar att de som dissekerades i Uppsala till största delen kom från fattighusen Norra och Södra arbetsinrättningen i Stockholm.

Anders Björklund

Mellan 1892 och 1920 dissekerades minst 1 131 människor härifrån. Till detta kommer 29 fångar från Långholmsfängelset och 89 självmördare. Från en hel del av dessa människor sparades delar till samlingen.

På Karolinska institutet och på Anatomiska institutionen i Uppsala fanns stora museer där samlingarna ställdes ut. Det har hävdats att dessa liksom människosamlandet i stort var en avskild värld bakom lykta dörrar men i turistguiden Stockholm och dess omgifningar från 1897 inbjuds man till både Karolinska institutets och Uppsalaanatomens museum.

Katri Linna

I museerna kunde man se rastyper, konserverade delar av fattiga människor och förstås lära sig en del om anatomi.

Malin Masterton lade förra året fram en doktorsavhandling där hon argumenterar för att döda ska erkännas en egen moralisk status kopplat till respekten för mänskligt liv. Delar av en persons identitet kan finnas kvar efter döden som en livsberättelse, menar hon. Om döda, liksom levande, har en integritet och ett rykte har de också en moralisk status och vi kan göra fel mot dem. Det är en etik som skär sig skarpt med människosamlandet som det sett ut.

Niklas Orrenius arbetar för Sydsvenska dagbladet och har skrivit flera artiklar om den anatomiska samlingen från Lund och det uppmärksammade fallet med kraniet av en insamlad judisk man, Levin Dombrowsky, som begravdes av judiska församlingen i Malmö vilket kritiserades av vissa forskare.

Åsa M Larsson är chef för arkeologistiftelsen SAU, doktor i arkeologi och bloggare. Hon har bland annat skrivit om mänskliga kvarlevor samt DNA-forskningen.

Anders Björklund är chef för Etnografiska museet och arbetat mycket med repatrieringsfrågor och under senare år med utställningsprojektet (O)mänskligt i samverkan med Forum för levande historia.

Katri Linna är generaldirektör i Regeringskansliet med ett särskilt uppdrag kring att ta fram en historisk vitbok om övergrepp mot romer i det svenska samhället. Hon var tidigare diskrimineringsombudsman och arbetade då bland annat med samers rättigheter.

Fredrik Svanberg är forskningschef på Statens historiska museer, bloggar, och arbetar för närvarande bland annat med projektet ”Huvudjägarna” om den gamla anatomiska samlingen från Uppsala (länk till information om projektet på denna sida).

Publicerat i Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar